Uncategorized

Det börjar snackas i familjen. Det tisslas och tasslas, så att säga. Jag har en dålig känsla i kroppen av att det bästa med julen kommer att glida vår familj ur händerna. ”Är det själva julkänslan du menar?” tänker vissa av er. Själva essensen, att vara tillsammans och bara tycka om varandra? Nej, det är inte det jag menar. Även om jag förstås uppskattar den delen av julen också. Det är inte heller Kalle Anka, Janssons frestelse eller julgranen jag tänker på. Det jag är orolig för är att vi ska ansluta till de familjer som slutat med julklappar. Jag tycker att jag hör det överallt. ”Varför ska vi egentligen dela ut julklappar? Barnen är ju stora nu och de flesta kan köpa vad de vill ändå”. De har inte förstått att det ju inte är det som är poängen. Det är ju roligt med julklappar, punkt slut. Att få titta på julklapparna som ligger under granen under flera veckor. Att undra, titta och spekulera över vad det kan vara. Ja, jag vet att det kanske är en udda inställning att ha för en 25-åring som jag. Ränderna går helt enkelt inte ur. I alla fall inte när det gäller julklappar. Det vore helt enkelt för sorgligt om vi också skulle ge upp julklappar. Jag tycker att det verkar så dystert när jag hör vänner vars familjer gör på det viset. Vars julaftnar mest går ut på att sitta och dricka glögg och kallprata med varandra. Var är glädjen i det? Eller ja, var är glädjen om man inte, efter litervis med glögg, får öppna julklappar? Kan någon berätta det för mig, snälla. Jag uttrycker nu, som sagt, min oro eftersom jag tycker att det talas om detta i även vår familj. Barnen som blivit så stora. Vuxna som inte bryr sig om julklappar och så vidare. Jag tycker att det är synd. Det känns som att alla vuxna, utom jag själv, vill se julen dra förbi snabbare än den kom. Har de ingen skam i kroppen? Vill de inte på något sätt hedra barnet som fortfarande lever inuti dem? Jag vill i alla fall göra det. Jag kommer att göra lite annorlunda med julklapparna i år. För första gången ska jag verkligen tänka igenom varenda klapp. Jag ska charma skiten ur varenda familjemedlem, helt enkelt. Detta ska göras för att jag ska kunna se till att traditionen kring julklapparna överlever i alla fall en jul till. Står jag inför ett s.k. Mission Impossible?

Ja, de har ju inte fel direkt. Jag talar om de personer som alltid försökt inpränta att människor är olika. Detta har, om inte tidigare, stått klart för mig under de senaste åren. Herregud vad olika folk är. Det är nästan sanslöst. Ni som läser min blogg ofta vet att jag testat på online dating. Ni som har varit uppmärksamma vet dessutom att jag testat online dating för första gången. Det är sant, jag har alltså aldrig varit på någon plattform innan. Det närmaste jag har kommit är att starta ett konto men det har aldrig lett till något. Jag har funderat över hur jag ska presentera mina ”resultat” av online dating. Vilket sätt som är rimligast för att säga det jag vill ha sagt och ändå vara intressant för er att läsa om. Jag har kommit fram till att det nog bara är att berätta om de olika personer jag mött. Jag har valt att enbart fokusera på de jag tycker att jag matchat väl med. De jag känner att jag på något sätt fått ut något av att träffa. Så ska väl ändå online dating vara. Lyckligtvis, för min del, har de flesta jag mött gett något tillbaka. Det känns bra. Det känns väldigt bra. OK, vänner. Då kör vi. 34 år Jag kommer alltså inte tala om dessa personer utifrån namn utan utifrån hur gamla de varit. På så sätt får de vara anonyma och det känns bäst för mitt samvete. Den första jag träffade var 34 år. Det innebär att personen i fråga var 10 år äldre en mig. Ett ganska stort glapp, kan tyckas, men jag valde ändå att träffa hen. Det var jättetrevligt. Vi satt och drack kaffe och det passade bra eftersom personen i fråga var väldigt kunnig. Det hade till och med gjorts kafferesor i Sydamerika. Inte illa för första dejten när man börjat med online dating, eller hur? 29 år Nästa person för mig inom världen för online dating var något yngre, och det märktes. Inte för att det var negativt, snarare tvärtom. Det blev mer trams. Vi sågs inte och drack kaffe, utan vi gjorde det som jag får för mig är allra vanligast när man ägnar sig åt online dating. Vi möttes över alkohol. Vi möttes på en vinbar. Att mötas på just en vinbar var ett tips jag fick från en kompis som sysslat mycket med online dating. ”Det är en härlig atmosfär” sa han. Det var det verkligen. Jag måste rusa iväg men lovar att återkomma med fler historier om online dating redan imorgon. Ciao!

Det har varit ett helvete att ha hem folk till vårt radhus under det första året då vi bott där. Detta har på inget sätt att göra med själva radhuset. Det har inte heller att göra med hurdana vi är. Nog för att vi, både min sambo och jag, kan vara vresiga ibland. Denna vresighet har inte påverkat huruvida folk trivs när de kommer på besök. Det är jag säker på. Slutligen ska påpekas att det inte (mig veterligen) heller har med våra barn att göra. Nej, detta är helt och hållet centrerat kring hunden. Vi trodde att han skulle lugna ner sig i takt med att han blev äldre men så blev det inte. Faktum är att det snarare blev tvärtom. Han är fullkomligt tokig. Som tur är så är han fullkomligt tokig på ett bra sätt och inte ett dåligt. Han är snäll, men han är tokig. I så pass stor grad att vi var tvungna att köpa ett hundgaller. Jag får det att låta som att inköpet av hundgaller var jättestort. Så behöver det förstås inte vara. De allra flesta verkar ju ha hundgaller för att på något sätt införliva hundfria zoner i hemmet. Jag antar att vi bara är oerfarna hundägare. Hundgallret, eller bristen av det, har varit ett resultat av detta. Hur som helst: Nu är det införskaffat och vi är grymt nöjda. Han kan verkligen inte ta sig förbi gallret hur mycket han än försöker. Detta beror såklart till stor del på att han är en tax. Han är varken spänstig eller stark. Vi är dock väldigt glada att vi inte fullföljde den ursprungliga idén. Den som jag tidigare berättat om här i bloggen. För er som missat det så var tanken från början att vi skulle införskaffa en St. Bernhard. Jag tackar övre makter för att vi inte gjorde det. Vilken typ av hundgaller behöver man egentligen för en sådan stor hund? Det vågar jag inte ens tänka på. Nu har vi i alla fall ett hundgaller och det är vi väldigt nöjda med. Vi flyttar runt det beroende på vilka delar av vårt radhus som vi vill frigöra från hund vid olika tillfällen. Som tur är så gillar han att hänga i köket. Det är trots allt där som all mat finns!

Som vuxen är du ansvarig för att övervaka barnen runt och i poolen – och du är den enda. För att minska risken för olyckor kan du vidta olika åtgärder runt poolen i trädgården, som vi nu presenterar för dig: Bygg och design en säker pool När du planerar och bygger din pool i trädgården bör du redan följa gällande strukturella och lagliga bestämmelser för att bygga en pool som är säker enligt erkända standarder. Detta inkluderar till exempel en säker poolgräns som minimerar risken för att halka. Vårt tips: Demontera om möjligt eventuella ingångspunkter i poolen när den inte används. Stegar, trappor och rutschbanor ser ut som en inbjudan, särskilt för små barn. Aktivera poollarm (rörelsedetektor) Ett så kallat poollarm med priser från 800 kronor är en relativt billig larmanordning som du kan installera vid poolen för att upptäcka rörelser i poolområdet och / eller i vattnet. Det hindrar dig inte från att falla i trädgårdsbassängen, men det informerar dig omedelbart om det med en omisskännlig signal. Detta ger dig möjlighet att reagera snabbt på olyckan. Inte fritt flytande poollarm Många av dessa poollarmanordningar är dock kopplade till vattennivån i poolen, som inte bara påverkas av människor och djur som faller i den, utan också av nederbörd (regn, hagel, snö) eller starkt solljus och avdunstning som tar plats. Nivåändringar orsakar ett larm. Gratis flytande poollarm Fritt flytande larmanordningar för din trädgårdspool reagerar å andra sidan på vattenrörelser oavsett vattennivå. Poollarm som armband för barn eller krage för husdjur Det finns nu också sensorarmband eller sensorhalsband som du kan sätta på ditt barn eller husdjur. Om den kommer i kontakt med vatten utlöser basstationen omedelbart ett larm. Sådana sensorarmband kan köpas för cirka 1000 kronor. Gör polen barnsäker med poolskydd En trädgårdspool som inte används kan täckas, även om du bör tänka på att den kommer att täckas med den • å ena sidan förlorar den sin uppenbara attraktion mot barn, • å andra sidan kan det emellertid bli en källa till olyckor, eftersom särskilt små barn bara med svårighet kan känna igen och bedöma faran under skyddet. Så det beror på det rätta barnsäkra locket till poolen i trädgården. Fördelen med skydd för simbassänger i trädgården är att de, beroende på modell, hjälper till att spara energi och säkerhet (nyckelord: lagra solvärme) och hålla vattnet i poolen renare. Säkra skydd är utformade så att allt regnvatten som samlas på dem kan rinna av, till exempel via ett nätliknande avlopp mitt i locket. Vissa lock kan köpas med en automatisk upprullningsmekanism (rullskydd), andra kan sträckas över poolkanten (skyddsnät). Samma princip gäller för spabad då man istället kan köpa ett spalock. Täck presenningen som ett barnbassängskydd Varning: Använd inte en enkel presenning för att täcka din trädgårdspool! Barn som trampar eller faller på den bromsas av presenningen, men sjunker sedan. Ibland kan presenningen till och med förvärra olyckan. Istället bör du bara använda ett poolskydd utformat som en säkerhetsduk för att göra trädgårdsbassängen barnsäker när den inte används. Sådana säkerhetsdukar för

Vi lägger ofta mycket energi i sökmotoroptimering och naturligtvis vill vi veta om våra ansträngningar har varit framgångsrika. Framgången för SEO-åtgärder mäts vanligtvis av om webbplatsen är synlig (mer) i sökresultaten, dvs. om den visas på toppositionerna i sökmotorer för viktiga sökfrågor. Genom hög synlighet kan till exempel förvärva fler nya webbplatsbesökare och som ett resultat, helst genereras fler omvandlingar. I bästa fall rankas webbplatsen på plats ett i sökresultaten för relevanta sökfrågor, men åtminstone på första sidan med resultat. De flesta användare bryr sig inte om att klicka på den andra sidan med sökresultat. Redan 2014 fann man i en utvärdering att 99,1% av alla klick fördelades över de första tio organiska sökresultaten, medan resultat från andra sidan och framåt nästan inte längre märks av användarna: Även om denna statistik är lite äldre har den inte tappat någon av sin relevans. Tvärtom – på grund av den ständiga expansionen av annonser, universella sökresultat och utvalda utdrag i sökresultaten glider de organiska sökresultaten ofta så långt ner att bara ett fåtal får användarens uppmärksamhet alls. Det har därför blivit allt viktigare att din egen webbplats helst är bland de tre bästa i sökresultaten. Synligheten kan bestämmas med olika verktyg. Rankningen av en webbplats bestäms utifrån en allmän nyckelordsuppsättning och ett motsvarande indexvärde matas ut. Om synligheten ökar är detta ett tecken på en fungerande SEO-strategi. Förutom synlighet finns det andra nyckeltal som du kan använda för att kontrollera framgången för dina SEO-åtgärder: Organisk trafik Klick på sökresultat i Google Sök Intryck i Googles sökning Rangordningar för vissa nyckelord Klickfrekvenser baserat på vissa nyckelord Den organiska trafiken berättar hur många som kom från sökmotorer till din webbplats. Du kan spela in och utvärdera det med webbanalysverktyg som Google Analytics. Du kan till exempel göra analyser per undersida och därmed bestämma exakt om något har förändrats på de undersidor som du har optimerat. Du kan hitta data om klick och visningar i Google Sök. Det ger dig också information om de nyckelord som användarna kom till din webbplats med. Medan klicken anger hur många användare som har klickat på ditt sökresultat, beskriver intrycken visningarna av ditt sökresultat, även om det inte klickades på. Du kan också hitta rankningar och klickfrekvens för nyckelord i Search Console. Om du har optimerat för ett visst nyckelord bör det rankas bättre och klickfrekvensen bör också förbättras. Vilket nyckeltal som passar bäst för dina åtgärder i slutändan beror på din affärsmodell och de mål du strävar efter med sökmotoroptimering. När du väl rankar bra på google så måste du också tänka på att ditt företag ska vara attraktiva att klicka sig in på ifrån googlesidan. Detta kan du enkelt fixa genom att börja jobba med Google my business. Detta kommer även kunna göra att ditt företag dyker upp på kartan på google maps.

Nu är det ett par år sedan jag sa upp mig från mitt gamla jobb. När jag tänker efter så är det mer än ett par år sedan. Eller vad är det egentligen som räknas till ”ett par”? Vissa människor som man ber ta med sig ”ett par ägg” skulle komma med två. Två är ju trots allt ett par. Andra skulle hävda att ett par endast är ett talesätt. Att det i själva verket betyder 4-5 ägg. Själv är jag kluven. Å ena sidan är jag bokstavligt lagt, och ett par är två – så är det bara. Å andra sidan kunde jag inte bry mig mindre. Nåväl, tillbaka till jobbet. Jag slutade jobba med fasadrenovering i Stockholm för 4 år sedan och 5 månader sedan. På söndag är det exakt så lång tid. Jag arbetade med fasadrenovering i Stockholm i närmare 10 år. Från direkt då jag tog studenten och ett antal år framåt. Jag flyttade faktiskt till Stockholm för att arbeta med fasadrenovering. Det var inget jag hade tänkt mig innan direkt. Jag visste att det inte fanns några jobb att tala om i min hemstad. För att få fatt i jobben var man tvungen att flytta. Rykten hördes bland oss som gick ur gymnasiet. Rykten om att det minsann fanns jobb längre norrut. ”Nej, det är i Skåne jobben finns” sa någon annan. Några få talade upp Stockholm och min närmaste vän flyttade dit för att börja jobba på sin morbrors firma inom fasadrenovering. ”Du ska inte med då?” frågade han. Frågan kom verkligen från vänster. Jag hade, som sagt, aldrig ägnat arbetet en tanke. Aldrig ens reflekterat över att det fanns folk som arbetade med fasadrenovering i Stockholm. Än mindre hade jag tänkt att jag själv kunde arbeta med fasadrenovering i Stockholm, förstås. Men så blev det. Jag funderade över saken en hel helg. Kände mig ganska kär i hemstaden och ville inte bo så långt ifrån familjen. Men nöden kallade. Jag kunde ju fan inte bo i mitt pojkrum för evigt. Flyttlasset gick, och det var pappa som körde det. Jag minns att mamma stod, nästan som på film, och vinkade av oss. Höll hon i en näsduk som fladdrade i vinden iklädd förkläde? Ja, jag tror fan att det var så.

Min pappa är envis som en get. Säger man ens så? Om getter är envisa så är det i alla fall som dem som min pappa är. Det går nästan inte att ändra på gubben hur man än försöker. Han är nu 76 år gammal och har i stort sett aldrig ändrat sig. Ja, fram till nu vill säga. Och det är därför jag skriver till er idag. Mamma och pappa har tillslut bestämt sig för att sälja huset och flytta till mindre. Pappas rygg håller helt enkelt inte längre. Jag rekommenderade att de skulle skaffa flyttstäd i samband med flytten i Stockholm. Det kunde väl vara rimligt? Flyttar man från ett av Stockholms största hus kan det vara värt att anlita flyttstäd. Detta säger jag dessutom med vetskapen om att de faktiskt har ordentligt med pengar. Nej, var svaret. Absolut inte. Pappa kunde inte tänka sig att skaffa flyttstäd i Stockholm. Det skulle inte ens komma på fråga, gjorde han tydligt. Jag frågade varför och han grymtade som svar. Det var oetiskt, tyckte han – skulle det visa sig senare. Flyttstäd i Stockholm gick emot vad han ”trodde på” berättade mamma för mig. Jag bad henne utveckla och hon skakade på huvudet och gav ifrån sig en suck. ”Han tror att han skulle ses ner på om han anlitade flyttstäd i Stockholm. Ja, alltså eftersom han har mer pengar än de allra flesta andra. Det vill han inte vara med om. Eller snarare: Det vägrar han vara med om. Flyttstäd i Stockholm är uteslutet. Vi får fixa det själva. Det är ingen idé att du tjatar på honom längre.” Mamma lämnade rummet och jag bet i min knytnäve. Det måste finnas ett sätt att få gamla hundar att sitta. Det bara måste göra det. Jag tänkte och tänkte och kom sedan fram till att jag borde närma mig saken från andra hållet. Jag menar, hur många människor i Stockholm har inte fått jobb för att de kan utföra flyttstäd? Dessutom så är det ganska fult att se ner på vissa yrken och tro att man är förmer. Flyttstäd i Stockholm är, för mig, som vilket yrke som helst. Inga konstigheter alls. Detta sa jag till honom. Till slut gav han med sig. Det tog ett tag men skam den som ger sig!

Förra veckan hände något väldigt slumpartat och speciellt. Det handlar om mitt jobb inom fasadrenovering i Stockholm, ska sägas. Så den som inte är intresserad av att ta del av detta kan avvakta till nästa inlägg. Då ska jag nämligen avslöja receptet på min farmors kladdkaka. Något som varit efterfrågat sedan jag startade den här bloggen. Bara så att ni vet så är det den godaste kladdkakan jag någonsin smakat på, och jag har smakat många. Men nog om kladdkaka. Nu kör vi igång med fasadrenovering Stockholm, som utlovat. Jo, min farfar arbetade med fasadrenovering i Stockholm under hela sin karriär. Han började 1951 och gick i pension 1996. Ganska imponerande lång tid att lägga på det, eller hur? Hur som helst. Min farfar pratade alltid om ett särskilt jobb som han hade utfört en gång. Han sträckte alltid på sig extra mycket när han började säga ”Jo, det var hösten 1954 va. Stockholms finaste kåk skulle ha fasadrenovering. Klart att de ringde det bästa arbetslaget i stan – Jag och mina grabbar!”. Även om jag hört om saken många gånger så gillar jag det fortfarande. Särskilt som jag själv valde att syssla med fasadrenovering i Stockholm. Vi hoppar vidare till min pappa. Mannen som, till skillnad från mig och farfar, inte arbetade med fasadrenovering i Stockholm. Ja, i alla fall inte under hela sin karriär. Det är dock här som det intressanta i historien kommer in. Pappa arbetade nämligen med fasadrenovering i Stockholm under en sommar 1986. Detta var några år innan jag föddes. Just den här sommaren, just när pappa arbetade på företaget farfar vid detta laget rattade. Just då, så skulle samma kåks fasad renoveras. Pappa, som alltså arbetade med fasadrenovering i Stockholm i några veckor, fick samma uppdrag farfar hade fått. Bara det är förstås väldigt slumpartat, men det blir värre. Jag har nu varit verksam inom fasadrenovering i Stockholm och ett par andra städer i snart 15 års tid. Jag återvände till huvudstaden efter ett par år i Barcelona nyligen. Vad tror ni första uppdraget jag möttes av när jag var tillbaka på hemmaplan? Jo, ni gissade rätt. Kåken som farfar kallade för Stockholms finaste ska återigen genomgå fasadrenovering. Jag ska få sköta den och på något sätt ro familjens heder inom fasadrenovering i Stockholm i hamn. Det är inte illa, eller hur? Min dotter är 2 år gammal och jag hoppas att hon kommer att vara intresserad av att följa i våra fotspår.

Alla som har varit verksamma inom en och samma bransch under lång tid har förstås mycket att berätta. Jag minns att min mamma alltid berättade historier från hennes arbetsamma år inom vården. Pappa hade arbetat på bruket sedan han gick ur skolan, precis som alla andra män i vår lilla stad. Det fanns många berättelser från linan som han envisades med att dra för mig och mina syskon. Nåväl, nu är det jag själv som har blivit gammal i gemet inom min bransch. Jag arbetar med fönsterbyte i Stockholm och det har jag gjort i snart två decennier. Plågar jag mina barn med historier på samma sätt som mina föräldrar envisades med att berätta om sina jobb? Som svar kan jag väl säga såhär: Det finns ingenting som mina barn inte vet om att jobba med fönsterbyten i Stockholm. Varenda teknik, varenda knasig kollega, varenda sadistisk chef. Allting har jag låtit dem veta. Är det för att jag vill att de också ska jobba med fönsterbyten i Stockholm? Inte nödvändigtvis. Jag har nog bara en väldigt extrovert gen som gått i arv från mina kära föräldrar. Mina barn kan gott räkna med att få den också, vänta bara! Nu sitter ni såklart som på nålar, kära läsare. ”Men vilka är de bästa historierna från att ha arbetat med fönsterbyte i Stockholm i 20 år”, undrar ni spänt. Jag kan inte klandra er för er nyfikenhet, och jag ska dra en historia som ligger mig varmt om hjärtat. Det var när jag hade varit verksam inom fönsterbyte i Stockholm i ungefär 2 år som jag och min kollega gav oss ut på ett uppdrag. ”Villa, äldre par, utkanten av stan, inte renoverat fönstren på många år (om ens någonsin)” löd de uppgifter vi fick. Vi gav oss ut för att göra ett första besök inför fönsterbytet i Stockholm. Så gjorde vi alltid. Väl på plats vid huset möttes vi av mannen som välkomnade oss redan vid uppfarten till huset. ”Fönsterbyte Stockholm ja? Välkomna välkomna!” sa mannen som säkert var 85 år. Han ville omedelbart börja prata om projektet redan när vi klev ur bilen. ”Jo grabbar. Ni förstår att vi vill ju byta till aluminiumfönster på kåken. Det börjar läcka värme så mycket med det här gamla trähuset så jag och min fru har bestämt oss för att…” ”Neej!”, hördes någon ropa uppifrån huset.  Vi stod tysta i ett par sekunder innan mannen fortsatte: ”Jo som sagt, aluminium…” ”Neej, träfönster! Vi ska ha träfönster!” ropade rösten igen. Plötsligt kom hans fru ut på verandan uppe vid huset, långsamt gåendes med rullator. Hennes ansiktsuttryck vittnade om att de hade haft diskussionen om aluminium respektive trä förut. Detta fönsterbyte i Stockholm skulle inte ske utan en fight, tänkte hon. Diskussionerna fortsatte så länge vi var där, och det var svårt att få en syl i vädret bland de två gnabbande åldringarna. Fönsterbytet på deras lilla hus i Stockholm gick bra, och beslutet landade på träfönster vilket jag och min kollega tyckte var ett

När jag började blogga gjorde jag det klart ganska tidigt att jag inte skulle blanda nytta med nöje. Allt eftersom bloggen har växt har detta dock kommit att bli en inkomstkälla i allt större grad. Det är inte på långa vägar en hundraprocentig sysselsättning, men faktum är att jag har gott ner i tid på mitt vanliga jobb. Jag tänker att detta borde göra att jag även kan blanda in mitt ”vanliga” jobb i innehållet här. Jag ska i alla fall göra ett försök idag. För er som inte vet om det så arbetar jag som manager på ett arbete inom konsultförmedling. Jag älskar mitt jobb, även om det kan vara väldigt krävande under vissa perioder. Det är en professionell byrå där jag känner att jag får omge mig med personer som gör att jag utvecklas. De utmanar mig, de gör sitt jobb och de gör så att maskineriet dundrar på. Jag är väldigt nöjd med situationen. Mina kollegor uppmanade mig att göra ett litet inlägg om konsultförmedling. Först kände jag mig skeptiskt till detta. Hur många undrar egentligen hur konsultförmedling fungerar? Svaret på frågan tycks vara: Ganska många faktiskt! Sedan jag hintade om detta för en dryg månad sedan har flera hört av sig personligen och efterfrågat ett inlägg. Därför kommer det här. Nedan kommer jag samla några av de bästa argumenten för att välja konsultförmedling som alternativ till vanlig anställning: Flexibilitet En fördel som alla som tar jobb inom konsultförmedling anger. Det är omväxlande att arbeta som konsult. Eller snarare: det kan vara omväxlande. Vissa väljer att jobba länge på samma firma. Många anställs till och med efter att de verkat som konsulter. Andra väljer att byta uppdrag emellanåt. Denna flexibilitet är svår att slå på andra jobb. Utvecklingsmöjligheter Även här slår konsultförmedling ”vanliga” jobb på fingrarna. Som konsult anlitas man redan från början för att man besitter expertis på ett område. Detta faktum är inte bara utvecklande i stunden när man jobbar, utan är också bra för resten av karriären. Dubbel trygghet Du är anställd hos konsultförmedlingen men har samtidigt samma rättigheter som alla på arbetsplatsen du jobbar på. Detta är mycket bra för den enskilde arbetaren. Nästa vecka tänkte jag gå in ännu mer på konsultförmedling. Då kommer jag att fokusera på vad som utgör en bra, respektive en mindre bra, konsultförmedling. Jag hoppas att ni anser att detta gav er någonting. Särskilt om ni letar efter arbete och funderar på konsultanställning. Hörs snart igen!