Länge leve julklappar

Det börjar snackas i familjen. Det tisslas och tasslas, så att säga. Jag har en dålig känsla i kroppen av att det bästa med julen kommer att glida vår familj ur händerna. ”Är det själva julkänslan du menar?” tänker vissa av er. Själva essensen, att vara tillsammans och bara tycka om varandra? Nej, det är inte det jag menar. Även om jag förstås uppskattar den delen av julen också. Det är inte heller Kalle Anka, Janssons frestelse eller julgranen jag tänker på. Det jag är orolig för är att vi ska ansluta till de familjer som slutat med julklappar.

Jag tycker att jag hör det överallt. ”Varför ska vi egentligen dela ut julklappar? Barnen är ju stora nu och de flesta kan köpa vad de vill ändå”. De har inte förstått att det ju inte är det som är poängen. Det är ju roligt med julklappar, punkt slut. Att få titta på julklapparna som ligger under granen under flera veckor. Att undra, titta och spekulera över vad det kan vara. Ja, jag vet att det kanske är en udda inställning att ha för en 25-åring som jag. Ränderna går helt enkelt inte ur. I alla fall inte när det gäller julklappar.

Det vore helt enkelt för sorgligt om vi också skulle ge upp julklappar. Jag tycker att det verkar så dystert när jag hör vänner vars familjer gör på det viset. Vars julaftnar mest går ut på att sitta och dricka glögg och kallprata med varandra. Var är glädjen i det? Eller ja, var är glädjen om man inte, efter litervis med glögg, får öppna julklappar? Kan någon berätta det för mig, snälla.

Jag uttrycker nu, som sagt, min oro eftersom jag tycker att det talas om detta i även vår familj. Barnen som blivit så stora. Vuxna som inte bryr sig om julklappar och så vidare. Jag tycker att det är synd. Det känns som att alla vuxna, utom jag själv, vill se julen dra förbi snabbare än den kom. Har de ingen skam i kroppen? Vill de inte på något sätt hedra barnet som fortfarande lever inuti dem? Jag vill i alla fall göra det.

Jag kommer att göra lite annorlunda med julklapparna i år. För första gången ska jag verkligen tänka igenom varenda klapp. Jag ska charma skiten ur varenda familjemedlem, helt enkelt. Detta ska göras för att jag ska kunna se till att traditionen kring julklapparna överlever i alla fall en jul till.

Står jag inför ett s.k. Mission Impossible?

Online dating, fas 1

Ja, de har ju inte fel direkt. Jag talar om de personer som alltid försökt inpränta att människor är olika. Detta har, om inte tidigare,

Läs mer »