Byggsektorn står inför utmaningen att öka byggproduktionen och samtidigt göra det befintliga fastighetsbeståndet och energiövergången mer hållbar. Sektorn lider dock av brist på tillgängliga byggarbetsplatser, höga priser på byggnadsmaterial och särskilt brist på arbetskraft. Var är möjligheterna? Vilka är de ekonomiska utsikterna? Och vilken roll spelar lagstiftning och förordningar? Oavsett om du äger en byggfirma i Malmö eller någon annan del av sektorn som du är aktiv inom kommer vi att uppdatera dig.
Trender och utveckling
Liksom tidigare år växer byggproduktionen snabbare än den svenska ekonomin. Tillväxten var 6% 2020 efter en tillväxttakt på 7% 2019. Icke-bostadsbyggande var den främsta drivkraften för tillväxten inom sektorn, medan bostadsbyggande och infrastruktursektorn visade lägre tillväxt. Kväve- och PFAS-problemen kommer att påverka byggproduktionen från 2021. Vi förväntar oss en krympande byggsektor både 2021och 2022. Effekterna på infrastruktur och bostäder kommer att bli störst på kort sikt. Tillväxten förväntas återupptas från 2023.
Byggbranschen lider fortfarande av olika utmaningar, till exempel brist på tillgänglig byggmark och otillräckligt lämplig personal.
Förutom det nybyggda uppdraget finns det också ett omfattande hållbarhetsuppdrag. Den byggda miljön måste vara koldioxidneutral senast 2045. Detta innebär att byggsektorn måste kunna göra cirka 190 000 hus per år mer hållbara år 2035.
”Orderböckerna utvecklas positivt, vilket gör att företagen kan förvänta sig mer försäljning.”
Punkt för punkt ser Linus Linard, som har arbetat på många olika byggfirmor, följande trender och utveckling inom sektorn:
– Cirka 65 000 nya bostäder kommer att vara färdiga 2020. Detta är för lite i förhållande till den stora utmaningen som ligger i att minst 80 000 hus byggs årligen för att kompensera bostadsbristen. Antalet utfärdade tillstånd släpar också efter.
– Arbetskraften är fortfarande brådskande och fortsätter att utöva press uppåt på byggkostnader och låga marginaler. Vi förväntar oss att detta kommer att leda till en ökad konkurs;
– Förutom personalflödet är innovation och industrialisering nödvändig för en framtidssäker byggsektor. Genom att använda smart teknik, nya produkter och nya arbetsmetoder kan produktivitet och lönsamhet öka;
– Renovering och hållbarhet av kommersiella byggnader släpar långt efter, till exempel har mer än hälften av kontorsbeståndet ännu inte den önskade minsta energimärket-C (laglig skyldighet från 2024);
– Inom infrastruktursektorn är konkurrensen (till exempel inom vägbyggnad) fortsatt hård och sätter marginalerna under press. Orderportföljerna utvecklas positivt så att företagen kan förvänta sig mer omsättning.
Det måste börja byggas mer energieffektiva hus redan idag.
Den första missuppfattningen som brukar göras när det kommer till att energieffektivisera hemmet är att husägare felaktigt tror att deras hem redan är energieffektivt. Cirka en tredjedel av dessa hus har en definitiv orange etikett C, D eller E. Cirka 6 procent har till och med en definitiv röd F- eller G-etikett. Dessa husägare tycker fortfarande att det inte finns något behov av att bli mer hållbart. De kan förväxla energieffektivt beteende med en hållbar byggteknik. De kan också vara obekanta med sin energimärkning och därför deras energiprestanda.
Missuppfattningar kräver bättre information
Den andra missuppfattningen är att husägare tror att investeringar i energibesparande åtgärder inte (eller otillräckligt) betalar för sig själv genom en lägre energiräkning och / eller ett högre bostadsvärde. Emellertid visar litteraturen att hållbarhet skapar en vinst för båda parter. Ett hållbart hem resulterar inte bara i en lägre energiräkning utan ökar också husets värde. Det senare gäller särskilt i områden där spänningen på bostadsmarknaden är mindre.
Det finns fortfarande en hel värld att vinna genom att helt enkelt informera husägare bättre. Inte bara om den värdeförhöjande effekten av hållbarhetsåtgärder, utan också om deras energiprestanda. Att skicka ett energi rapport son gjordes kanske 2014 verkar otillräcklig, också för att det kanske inte motsvarar husets faktiska energiprestanda. Genom att informera hushållen bättre kan vissa husägare övertalas att börja göra sina hem mer hållbara.